Home Page
Anthology of Louisiana Literature

Alcée Fortier.
XIX. “Mariaze Djabe.”

Ein jou yé té gagnin ein joli jeine fille mais li té fière. A chaque fois des michiés té vini fé li lamour, li té toujougagnin prétexes. Ein té tro piti, lote té tro grand, ci la, so chivé té trop rouge. Enfin li té jamin oulé marié yé. In jou, so moman dit li: — Mo fille, to oua gros nabe, haut, haut, milié fléve, malé mette giromon ça to oua on nabe la au boutte branche plis fèbe la, et cila qua capabe trappe giromon la, ta marié avec li.

Ça fait fille la dit ouï. Yé mette ça en haut tous la gazette. La semaine après yé té gagnia in tas jeine nommes la. Yé té gagnin ein qui té si bien habillé, si joli, ça té djabe et personne té pas connin ça. Li té allé bien avec mamzelle la. Mamzelle la dit so moman: — Mo sré voudré li té capabe trappe giromon la.

Tout moune seyé, et yé tout dit yé té pas capabe. Ça fait tour djabe la vini. Dans ein minite li té on nabe la avec giromon la on so la main. Li descende et li dit mamzelle la: — Vini asteur, vini dans mo la maison.

Fille la habillé li même bien, et parti avec djabe. Enho chimin ein moune oua djab et dit li: — Donne moin mo cravate, et mo. col, ça mo té prêté toi.

Djabe oté so cravate et so col, et dit: — Tchiens, tchiens, to vié cravate et to vié col. Ein pé plis loin ein lote nhomme oua djabe et dit: — Donne moin mo chimise, ça mo té prêté toi. Djabe oté so chimise et dit: — Tchiens, tchiens, to vié chimise. Ein pé plis loin li oua ein lote nhomme qui dit li: — Donne moin mo capot, ça mo té prêté toi. Djabe oté so capot et dit li: — Tchiens, tchiens, to vié capot. Ein pé plis loin li oua ein lote nhomme qui dit li: — Donne moin mo tchilottes, et mo caneçons ça mo prêté toi. Djabe oté so tchilotte et so caneçons et dit li: — Tchiens, tchiens, to vié tchilottes et to vié caneçons. Plis loin encore, ein lote mandé li pou so chapeau. Li ouété so chapeau et donné li. Li descende so la voitire, et yé pas oua li pendant ein piti moment. Li révini bien faraud comme anvant.

Fille la commencé pair. Plis loin encore ein lote dit li: — Donne moin mo choal yé mo té prêté toi. Djabe descende et donne li so quatre choal yé. Lors li dit fille la: — Descende et trainin moin; fille la descende et so caire té apé batte fort. Li trainin djabe jisqua coté so la maison.

Li couri dans so jardin, et dit fille la: — Resté avec mo moman. Quand djabe té bien parti, moman djabe dit fille la: — Ah, mo fille, to tombé mal marié. To marié djabe.

Fille la té si chagrin li té pas connin ça pou fait. Li dît vié fame la: — Tan prie, mo bon vié madame, vous pas capabe donne moin monien pou chappé. Fame la dit: — Oui, attende jouqua dinmain matin, et vini oua quichoge. Li minnin fille la dans ein ti la chambe, Li ouvert ti la chambe la. Li dit: — Vini oua quichoge, mo fille. Fille la gardé dans ti la chambe la. Ça li oua? Ein tas fames pende en haut ein déclou. Li té si pair li té pas connin ça pou dit. Li mandé fame la, si li té pas capabe caché li même erç quéque part, jouqua dinmain matin. Fame 1ft dit oui, mais, quitté mo dit toi in monien pou chapper. Quand djabe la dit toi a soir faut donne so coq qui réveillé li tous les matins ein sac maïs, au lieu donne li ein donne li trois, pou tchombo li apé mangé plis que tous les matins, pou pas li hélé trop vite. Fame la dit aussite: — Couri dans poulailler, prend six dézefs sales. Pas prend dézefs propres, mo piti ça va porté toi maîhére.

Lendemin matin fille la donne coq la trois sacs maïs. Li prend so dézefs et li parti Quand coq la fini so trois sacs maïs li chanté. Djabe réveillé vite: — Quéquenne dans la maison parti, li dit. Djabe levé vite et parti. Fille la gardé derrière li. Ça té la fumin et di fé. Ça té djabe minme. Li prend ein dézef, li cassé dézef la. In gros barrière en dibois poussé. Djabe la té gagnin pou tournin chez li, cherché so ti la hache pou cassé barrière la. Li cassé barrière la, li tournin chez lij porter so la hache.

Fille la tende di bri, li gardé derrière li, li oua la fumin et di fé. Ça té djabe même. Li cassé ein lote dézef ein la barrière en fer poussé. Djabe tournin chez li pou chercher so ti la hache en or. Li cassé la barrière la et tournin porté so la hache.

Fille la gardé derrière, li oua la fumin et di fé, li cassé ein lote dézef, ein gros di fé limin. Djabe te gagnin pou tournin chercher ein la jarre dolo pou taingnin di fé. Li té gagnin pou couri rapporté so la jarre.

Fille la gardé encore, li oua la fumin et difé. Ça té djabe. Li cassé ein lote dézef, ein la barrière en briques poussé. Djabe té gagnin pou couri chercher so la hache en or, et li tournin rapporté li.

Fille la gardé encore, li oua la fumin et di fé, ça té djabe. Li cassé ein lote dézef, ein ti fléve poussé. Yé té gagnin ein ti pirogue, li traversé et djabe la nagé.

Fille la gardé derrière li encore. Li oua la fumin et di fé. Ça té djabe. Li cassé ein lote dézef, ein gros fléve poussé. Yé té gagnin ein gras caïman on bord apé chauffé dans soleil; fille la chanté: — Ten prie, grandmoman, traversez moin, sauvez mo la vié, belle, belle, tonié belle. Cocodrille dit: — Monté on mo dos, ma sauvé to la vié.

Djabe oua magnière fille la té gagnin pou traverser, li dit; cocodrille la: — Traversé moin, cocodrille, traversé moin. Cocodrille dit: — Monté on mo dos, ma traversé toi. Rendi dans milié fléve li calé, li calé en bas dolo et li neyé djabe.

Anvant fille la té parti chez so moman, so moman té dit li: — Eh ben, mo fille, ça tolé mo fait avec corps to vié choal blanc? Fille la dit so moman: — Mo pas inquiété li, lâché li dans la savane, et laissé li mouri si li oulé. Fille la oua so vié choal dans la savane, et li dit li: — Ten prie, vié corps, sauvé mo la vié, ten prie, vié corps, sauvé mo la vié. So vié choal blanc réponne li: — Oui, c'est comme ça to traité moin; to dit to moman quitté moin mouri, si mole, asteur tolé mo sauvé to la vié. Monté on mo dos, ma minnin toi chez to moman.”

Fille la descende, li bo so choal et so moman, et resté avec so moman. Li té plis oulé marié encore, pasqué li té marié djabe.

Notes

  1. Djabe. Fortier translated the word “djabe” as “devil”; the word “djab” is indeed derived from the French word “diable” (devil), but the idea behind the djab is unrelated to the devil in the Christian sense of the word. Instead, it is an earthbound voodoo spirit, a spirit that can be associated with an individual. They are thus like the Djinns (genies) of Islam. The djab can perform various tasks, including draining the life out of the victim. During the Hatian Revolution, they were publically credited with protecting the revolutionaries. They are still in important component of Haitian Vodou among the bokors that conjure them. This djab shows up looking like Papa Ghede or Baron Samedi. (Special thanks to Denise Alvarado for helping with the note.)


Page Prepared by:

  1. Nathan Mabini
  2. Bruce R. Magee
  3. Brittany Pierre
  4. Jasalyn Russell
  5. KoKo Whitaker


Source

Fortier, Alcée, ed. “Mariaze Djabe.” Louisiana Folk-Tales in French Dialect and English Translation. Ed. Alcee Fortier. Boston: American Folk-Lore Society, 1895. 69-75. Internet Archive. Web. 13 July 2012. <http:// archive.org/ details/ ajs8769. 0001.001. umich.edu>.

Home Page
Anthology of Louisiana Literature